Även om det inte är kul att erkänna, så har vi alla någon gång befunnit oss i en situation där vi förvandlats till en passiv åskådare när vi egentligen borde ha ryckt in och hjälpt till. Att ha civilkurage är allt ifrån bekvämt, men att våga bryta normer och ta risker för att hjälpa andra är en livsviktig egenskap – speciellt i en värld där orättvisor, diskrimineringar och kränkningar sker runt omkring oss på en daglig basis.
Vad är civilkurage?
Civilkurage är en moralisk eftertraktad egenskap och innebär att man har modet att förändra en situation eller händelse genom att säga ifrån eller ingripa när en främling blir orättvist behandlad eller utsatt för fara. Det handlar om att våga stå upp för vad som är rätt, trots vetskapen om att din handling kan innebära en personlig risk, eller att du kommer möta motstånd från omgivningen. Civilkurage handlar alltså kort och gott om att göra rätt, när någon annan gör fel – oavsett om felet sker i hemmet, på jobbet, eller på stan.
Bli en bättre medmänniska
Forskning visar att alla kan visa civilkurage, men att det för många är en egenskap som man behöver träna upp. Genom att aktivt jobba på att säga ifrån när du hör eller ser att någon blir utsatt för t.ex. rasism, sexism, härskartekniker, eller våld så bidrar du med ett enormt stöd till den utsatta personen, samtidigt som din medmänskliga handling även triggar dina egna lyckohormoner. Det känns bra att göra bra. Så hur gör man då för att bli bättre på att förhindra diverse orättvisor? Nedan följer 5 tips på hur du kan arbeta upp ditt civilkurage:
1. Känn till åskådareffekten
Enligt Stefan Blomberg, forskare i socialantropologi vid Linköpings Universitet, är dom två huvudsakliga förklaringarna till att man inte ingriper om någon blir behandlad illa, att man antingen är rädd för att själv råka illa ut, eller för att man blir påverkad av åskådareffekten. Åskådareffekten är ett psykologiskt fenomen som går ut på att ju fler individer som bevittnar ett bråk, övergrepp eller en olycka – desto mindre är chansen att någon ingriper. Vid dessa scenarion tänker alla att någon borde göra något, men om ingen gör något (vilket blir följden av detta tänkande) så utgår man från att det finns ett skäl till det. Så genom att du känner till åskådareffekten kan du alltså öka dina chanser att ingripa och visa civilkurage när du bevittnar en oförrätt – oavsett hur många individer som ser på.
2. Inspireras av förebilder
Ett annat smart sätt att arbeta upp sitt civilkurage är genom att inspireras av modiga individer runt omkring dig. Poddarna Slumpens Hjältar och Dokumentär: Hjältarna är båda producerade av Jenny Burman och handlar om personer som ingriper i olika akuta lägen när livet ställs på sin spets. Är läsning mer din grej, kan vi varmt rekommendera boken Ingrip! En handbok i vardagligt civilkurage.
3. Hur vill du reagera?
Vi vet alla hur lätt det är att vara efterkloka. Och om du tänker tillbaka på en händelse där du önskar du hade ingripit men aldrig gjorde det, kan du säkert komma på ett flertal sätt du kunde ha stoppat eller avdramatiserat situationen i fråga. Vad hade du gjort annorlunda? Hur hade du utövat ditt civilkurage? Genom att verkligen tänka igenom dessa händelser, samt fråga dig själv hur du vill reagera gällande potentiella framtida scenarion, ökar du chansen att våga ingripa när det väl kommer till kritan.
4. Tänk inte för mycket
Det här med att sluta överanalysera är lättare sagt än gjort, men när det kommer till civilkurage är sanningen den att ju mindre du tänker, desto bättre. Det finns nämligen inte ett rätt sätt att ingripa eller säga ifrån – utan huvudsaken är att man gör något. Och nej, man kanske inte känner att det är säkert att gå emellan två som slåss, men då kan man istället ropa på hjälp eller ringa polisen. Att ha som grundregel att alltid agera och göra något för att förbättra en obehaglig situation kan resultera i att du räddar liv.
5. Ta hjälp av KAOS-modellen
Vill du lära dig att öva upp ditt civilkurage när det kommer till hur du hanterar just trakasserier och påhopp? Ta då hjälp av en av bokstäverna i KAOS-modellen:
- Konfrontera. Här handlar det om att våga säga ifrån och visa att du såg eller hörde det som precis skedde. Du kan konfrontera personen i fråga genom att t.ex. säga ”Nu såg jag att du xxx” eller fråga ”Hur menar du när du säger så?”
- Avled. När man inte känner sig bekväm med att konfrontera någon kan man försöka att avbryta situationen genom att avleda personen som gör något fel. Gäller det någon du känner kan du försöka byta samtalsämne, men handlar det om något som sker på öppen gata kan du avbryta det som sker genom att spela en förvirrad turist, eller göra något annat för att avleda personens uppmärksamhet.
- Omtolka roller. Denna sorts civilkurage må kanske kännas som ett oempatiskt alternativ, men genom att be personen som beter sig illa om ”hjälp” eller ”råd” så får du hen att ”hjälpa” dig med något, och därmed sluta besvära offret (vilket hjälper till att förändrar den tidigare skeva maktbalansen).
- Stöd eller skilj åt. Det är få gånger man känner sig så ensam som när man utsätts för trakasserier. Ser du att någon blir utsatt för påhopp i t.ex. lokaltrafiken? Sätt dig då bredvid personen som blir trakasserad och fråga om hen behöver hjälp. Och alla de andra gånger du vågar gå fram eller gå emellan, gör det. Fokusera alltid på att hjälpa den utsatta. Allt som oftast går det att sätta en tydlig gräns innan det gått för långt – och tillsammans kan vi hjälpa till skapa en bättre och tryggare vardag.
Text Elin Beattie
