Power Kvinnor

Powerporträtt Janet Chikane

27 januari, 2019

 Text Nathalie Rajic , Foto Lina Arvidsson Text Nathalie Rajic , Foto Lina Arvidsson

Det är inte alltid lätt att bryta sig loss och gå sin egen väg. Her Way har träffat Janet Chikane, medgrundare av dansstudion Bowdown Academy, för att prata om den viktiga mötesplats hon skapat för Malmös ungdomar och rädslan att våga lyssna inåt och följa sina drömmar.

Janet Chikane har ett leende som lyser upp vilken grå vinterdag som helst. När vi möter henne en ruskig novemberdag lyckas solen titta fram efter en förmiddag av regnväder. Janet som är uppväxt i Rosengård, Malmö har ett välbekant namn inom Malmös dansvärld. En sann eldsjäl. Medgrundare till dansstudion Bowdown Dance Academy engagerar hon sig i dansundervisning för barn och ungdomar. Men Bowdown är inte vilken dansstudio som helst. I den nyrenoverade danslokalen de nyligen fått tillgång till har Janet och hennes kollegor skapat en naturlig mötesplats för barn och ungdomar i Malmö. Ett andra hem för många ungdomar som känner att de inte hör hemma någonstans. En dröm Janet har burit på i flera år.

Även om det inte alltid var givet för Janet att dansen skulle ha en så stor plats i hennes liv så fanns den alltid där, sida vid sida i kampen om att gå färdigt grundskola och skaffa sig en utbildning. Hennes pappas ord om att skaffa sig en ordentlig utbildning spökade i bakhuvudet på henne. Allt hennes pappa kämpade för var att kunna ge sina barn möjligheten till en ordentlig utbildning. Något som inte hade varit en självklarhet om han hade stannat kvar i sitt hemland. Janet gav inte upp trots att det var tufft med skolgången och hade sin dröm i sikte. Det krävde att gå om två år på gymnasiet för att ta examen. Efter studenten började Janet arbeta med dans på heltid, samtidigt som hon arbetade på förskola.

När Janet blickar tillbaka så var det inte alls givet att hon skulle befinna sig där hon är idag och skapa den mötesplats som Bowdown har blivit, även om det tidigt fanns med i hennes vision efter att ha startat dansgruppen. 3 år tillbaka i tiden tröt tålamodet och Janet och hennes kollegor vände och vred tankarna om de skulle kunna fortsätta jaga sin dröm och hur de skulle gå tillväga för att få den att gå i uppfyllelse. Envisheten vann.

”Jag har gått igenom en massa trauma här i livet och dansen var mitt sätt att vädra från allt skit som hände där hemma och i mitt huvud.”

Vad har format dig till den du är idag?

Samhället har hjälpt mig att bli den jag är idag. Mina föräldrar har gjort ett jättebra jobb men jag tror även att vuxna jag mötte via skolan och fritidsgården när jag var yngre har gjort intryck. De som alltid trodde på en, backade upp och uppmuntrade en längst vägen. Gav en det här peptalket som man inte riktigt fick hemifrån. När man fick det hemifrån så kunde man inte riktigt tro på det. Det var skönt att få kunna höra det från en annan vuxen än sina föräldrar, som såg det potential man hade men som man inte kunde se själv.

Dansen har alltid funnits där för mig. Jag har gått igenom en massa trauma här i livet och dansen var mitt sätt att vädra från allt skit som hände där hemma och i mitt huvud. När jag dansade så släppte jag allting, fick lov att ha roligt. Genom dansen så fick jag även en ny gemenskap, nya vänner och en helt ny familj. Det är precis det vi har byggt upp med Bowdown, ett andra hem för många.

Rädslor, motgångar eller uppoffringar som du har mött under resans gång?

Det har funnits många blockeringar inom mig som har medförts av trauma. Allt från att ha en väldigt strikt pappa som har tagit det han har fått och gett till oss. Vilket inte alltid fungerat eftersom vi bor i Sverige och har en helt annan kultur än den han kommer från. Det har blockerat mitt sätt att kunna ta mig an saker, som t.ex plugga vidare, våga ta för sig saker och göra det man vill.

Jag har kämpat på och tagit itu med min relation till min pappa. Något jag värdesatt mycket. Om jag ska ha kvar honom i mitt liv så tycker jag att det är viktigt att kunna prata om det förflutna och att han ska kunna hjälpa mig att komma över det. Och det har han verkligen gjort. Han förklarade var han kom ifrån, hur han kämpat för att ge oss en utbildning och bad om ursäkt. Som förälder så förstår jag att man gör allt för sina barn och gör sitt bästa med de verktygen man har med sig.

“Jag önskar att vi istället för att trycka ner varandra, kunde vara nöjd med hur man såg ut, acceptera och älska sig själv för den man är.”

Vill du dela med dig av ett misstag som du tagit lärdom av?

Att inte tro på mig själv mer än vad jag har gjort. När jag tittar tillbaka så ser jag vilken osäker brud jag har varit när jag var yngre. Jag utstrålade alltid en massa självsäkerhet men när jag kom hem och stängde dörren för den yttre världen så var det den osäkra bruden som tittade fram. Jag ifrågasatte alltid mig själv ifall jag verkligen kunde det jag gjorde och ifall jag verkligen såg ut så som alla bekräftade att jag gör. Jag var aldrig nöjd med min vikt eller mitt hår och jämförde mig med alla andra.

Vi är tre systrar, med det så kommer automatiskt att man jämför sig med varandra. Vi tävlade mot varandra, om vem som kunde dansa bäst och sminka sig bäst. Nu när vi blickar tillbaka, som dem vuxna kvinnor vi är idag, kan vi skratta åt det men även be om ursäkt för hur det var. Det var aldrig meningen att få den andre att känna sig mindre värd, vi tryckte ner varandra och sånt trams för att man skulle känna sig bättre. Jag önskar att vi istället för att trycka ner varandra, kunde vara nöjd med hur man såg ut, acceptera och älska sig själv för den man är.

Vad drömmer du om?

Wow, just nu befinner jag mig på en plats där jag håller på att definiera om mina drömmar. Jag har blivit väldigt medveten om att träna och må bra, vara en hälsosam mamma som kan inspirera andra mammor som själv sitter hemma och undrar hur hon kan bli kvitt sina gravidkilon. Detta utan att ta det till en extrem nivå, att leva livet samtidigt som man kan unna sig något gott att äta och träna för att må bra. På senare har jag börjat leka med tanken om att bli PT eller utbilda mig till pedagog.

Hur samlar du kraft?

När jag får undervisa i dans. Men även med min familj, mina två fina barn och med min underbara man. Han stöttar mig verkligen i allt jag gör och det betyder oerhört mycket för mig. Jag samlar även mycket kraft genom träningen och genom att äta rätt.

Tips till nästa generation Powerkvinnor?

Skit i vad alla andra tycker och säger. Och strunta i alla dyra kläder och skor och våga vara dig själv. Tillåt dig själv i spegeln och var nöjd, ge dig själv komplimanger och klappa dig själv på axeln. Var stolt över den du är och work it!

    Her Way favoriter