Karriär

Prokrastinering: produktivitetens onda tvilling.

25 september, 2019

Det är inte ovanligt att vi människor skjuter upp saker vi tycker är tråkiga att ta itu med eller jobbiga att göra – men har man för vana att prokrastinera är det inte ovanligt att detta beteende dyker upp mer eller mindre konstant. Är dina skrivbordslådor alltid i akut behov av att rensas och organiseras precis innan du ska ringa ett jobbigt samtal? Eller kanske blir du alltid ett städprofs på hemmafronten dagarna innan en viktig deadline? Vi på Her Way har en bra och en dålig nyhet angående ämnet. Den dåliga är att allt städande, organiserande och ignorerande tyvärr inte kommer hjälpa dig att få bukt på den situation du försöker prokrastinera dig ur. Den bra, å andra sidan, är att vi mer än gärna lär dig hur.

Prokrastinering – vad och varför?
Att prokrastinera innebär att vi frivilligt skjuter upp något vi tänkt, borde eller måste göra, trots att vi vet att detta kommer få negativa konsekvenser. En vetenskaplig anledning till varför vi allt för ofta väljer att till exempel städa istället för att plugga, är för att vi, evolutionsmässigt, har utvecklat en specifik fallenhet för att göra det så bra som möjligt för oss själva i stunden. Tycker vi att något är jobbigt, gör vi alltså hellre något helt annat. En person som prokrastinerar är alltså inte lat eller slö, utan vad det faktiskt handlar om är att personens hjärna ägnar sig åt en sorts stressavlastning genom att fokusera på något annat än den syssla som först bidrog till stress.

Förstå anledningen bakom just din prokrastinering
Alexander Rozental, legitimerad psykolog som forskar i prokrastinering, menar på att utöver stress så finns det fyra andra anledningar till varför vi väljer att skjuta upp de sysslor som vi vet behövs göras. För vissa handlar det om att belöningen ligger för långt fram i tiden och att sagd sysslan därför inte känns särskilt givande i nuet. För andra kan det handla om att värdet av att utföra en uppgift inte känns tillräckligt stor, vilket resulterar i att man kort och gott struntar i den. En annan anledning kan vara att vi blir distraherade av sånt som känns mer belönande i stunden, så som våra telefoner, social medier eller varför inte gammal hederlig städning. Sist men inte minst kommer anledningen vi helst skulle vilja skippa: det faktum att vi inte tror att vi är bra nog. Låt oss vara ärliga, för vi har alla varit där: visst har det funnits gånger där man medvetet har valt att skjuta upp något på grund av rädslan att man inte kan göra det tillräckligt bra.

Men jag jobbar ju bättre under press.”
Om du är en av många som påstår att detta är sant, bör du först och främst inte skämmas – dock ska du veta att det med största sannolikhet inte är riktigt sant. Visst jobbar vi på när vi vet att jobba är det enda vi kan göra för att få det att gå ihop – men låt dig inte luras av den kick som kommer med en allt för tight deadline. Det är sant att vissa känner sig mer kreativa och fokuserade under press, samt att de flesta som prokrastinerar faktiskt blir klara i tid, men sanningen är ändå den att kvaliteten på ditt arbete kommer vara betydligt lägre än ett arbete som du verkligen har lagt ner tid på. Tänk bara på hur mycket mindre tid de som prokrastinerar får att dubbelkolla och komplettera sitt arbete. Och hur var det nu igen med den gnagande stressen och oron som kommer som ett brev på posten när man vet att man har något viktigt att göra, men ändå väljer att inte göra det?

Gör om, gör något, gör rätt.
Så hur gör man då för att handskas med sina dåliga prokrastineringsvanor? Alexander Rozental menar på att det finns tre enkla steg som hjälper: sätta upp mål, undvika distraktioner, och att se till att göra det jobbigaste när du är som piggast. Låt oss förklara:

Ett av de mest effektiva sätten att sluta prokrastinera är att sätta upp tydliga, realistiska och tidsbestämda mål. Genom att bryta ner stor uppgift i mindre delmål kommer du inte bara får mer gjort, utan huvuduppgiften i sig kommer även kännas mycket mindre läskig. Om du utöver detta gör ditt allra bästa för att jobba i en ostörd miljö, genom att till exempel stänga av din telefon, mejl och sociala medier (svårt, vi vet), så underlättar du både för dig själv och din lättdistraherade hjärna. Försök helt enkelt att vara lite mindre Alfons genom att ta ett aktivt val och eliminera din ”jag ska bara”-attityd. Och sist men inte minst så kommer vi till det här med tröttheten, eftersom tröttheten vanlig orsak till att vi människor prokrastinerar. Så försök att från och med idag göra dig själv en enorm tjänst genom att vänligt men bestämt bestämma dig för att de allra mest krävande uppgifterna på din att-göra-lista, alltid ska göras när du du är som allra piggast.

Behöver du fortfarande en knuff i rätt riktning riktning? Unna dig då tre och en halv minut av Mel Robbins korta, men absolut genialiska, föreläsning om ämnet. Vi kan nästan lova dig att det kommer ändra hur du ser på dig själv, din hjärna och ämnet prokrastinering.

Text Elin Beattie

    Her Way favoriter