5 stressreducerande strategier att ha med dig i vardagen
Stress är en naturlig reaktion i kroppen, och något som vi alla upplever från och till. Men visste du att det finns två olika typer av stress, och att den ena är mycket mer allvarlig än den andra? I den här artikeln tar vi upp skillnaden mellan just positiv och negativ stress, samt ger dig våra 5 bästa tips på lätta, stressreducerande strategier som du kan ta till varje gång du känner att den negativa stressen kryper sig på.
Positiv stress är en stress som uppstår när du medvetet anstränger dina sinnen och din kropp för att prestera bättre, så som för att t.ex. klara av att slutföra en viktig deadline. I dessa situationer kan din stress hjälpa dig att prestera bättre genom att göra dig alert, ge dig mer energi, och hjälpa dig att lägga större fokus på uppgiften i fråga. Positiv stress är en stress som du upplever under kortare tidsperioder, och som alltid följs upp av någon form av återhämtning. Negativ stress är dock något helt annat...
Negativ stress
Det kluriga med stress är att positiv stress kan förvandlas till negativ stress om det inte finns tid till återhämtning. Negativ stress är den stress som får dig att känna dig obekväm och ångestfylld, och uppstår när din kropp och knopp inte har tid att ta igen sig mellan diverse stressmoment. Varje gång du stressar, oavsett om det är av positiva eller negativa skäl, går många av din kropps organ på högvarv: andningen blir snabbare, adrenalinet skjuter i höjden, ditt hjärta pumpar fortare, och dina muskler spänns. Vid regelbunden återhämtning får dock dessa organ lov att återhämta sig och hitta tillbaka till sin normala rytm - men vid negativ stress fortsätter dessa organ och funktioner att konstant arbeta under samma stressiga rytm.
5 tips för att bli av med negativ stress
Ett av dom största problemen med konstant, negativ stress är alla de påfrestningar som kroppen och psyket utsätts för - något som i sin tur kan leda till både kroppsliga, kognitiva, och psykiska konsekvenser. Kontinuerlig negativ stress kan orsaka huvudvärk, nedstämdhet, depression, ökad oro, panikångestattacker, tryck över bröstet, försämrat korttidsminne, utmattningssyndrom, samt hjärt- och kärlsjukdomar. Men, det finns hjälp att få! Genom att jobba aktivt för att ge dig själv den återhämtning din kropp och knopp behöver under tiden du upplever en positiv stress, kan du minimera risken för att drabbas av negativ stress. Nedan följer våra 5 bästa tips på lätta, stressreducerande strategier att ha med dig i vardagen:
1. Belly breathing. När negativ stress blir övermäktig är det inte ovanligt att du känner ett tryck över bröstet, och får svårt att andas. Men genom att lära dig att djupandas kan du hjälpa din kropp att minska aktiveringen av ditt medfödda fight or flight-mode. När du djupandas hjälper du nämligen din kropp att aktivera det parasympatiska nervsystemet som hjälper till att minska din stress och ångest. Att djupandas med magen, så kallat belly breathing, hjälper bland annat till med att främja avslappning, samt bidrar till stressreducering. Är du inte säker på hur du ska göra? Nedan följer en snabb tutorial:
- Lägg en hand på din bröstkorg, och den andra på din mage. Ta sedan ett djupt, långt andetag genom näsan. När du andas in ska handen på magen höjas mer än handen på din bröstkorg - det är så du säkerställer att du djupandas, och andas med hjälp av diafragman.
- Andas långsamt ut genom munnen, innan du tar ännu ett djupt andetag genom näsan och känner att magen växer igen. Upprepa detta 5-10 gånger, eller tills att du känner dig lugn.
2. Time out. När du känner dig stressad och överväldigad kan det lätt kännas som om det inte finns en enda sekund till att stanna upp och ge dig själv en paus. Men vet du vad? Studier har visat att regelbundna pauser kan reducera, och ibland även förhindra, negativ stress. Utöver detta hjälper regelbundna pauser dig att bibehålla din prestanda under dagen, samt minskar ditt behov av en längre återhämtningsperiod vid dagens slut. Avkopplande pauser där du tar det lugnt och gör något njutbart har visat sig särskilt fördelaktiga eftersom dom har en tendens att främja vår stressåterhämtning genom att förbättra vårt välbefinnande, minska vår stress, och återställa vårt humör.
3. Skriv en lista. När du är stressad är det lätt att hjärnan känns som ett virrvarr av tankar och känslor. En miljon olika saker försöker få din uppmärksamhet, när allt du vill göra är att fokusera på en.sak.i.taget. Men vet du? Det finns hjälp att få. När du mår så här, gör dig själv en tjänst och skriv en lista på alla de saker som stressar dig. Genom att förvandla dina tankar till faktiska ord är det först och främst lättare att få kontroll över vad som pågår, samt att det hjälper dig att se vad som är prio ett. Enligt psykologen och författaren Dr. David Cohen har listor en möjlighet att dämpa vår ångest, ge oss struktur och en enkel plan att hålla oss till, samt verkar som bevis på de saker vi faktiskt uppnått. Studier har till och med visat att vi presterar bättre när vi skriver ner vad vi behöver göra! Win-win.
4. Count your blessings. När du ändå är igång med att skriva en piroriterings- eller att göra-lista, vill vi tipsa om att även skriva en snabb tacksamhetslista för att neutralisera den stressen du känner just nu. Forskning har nämligen visat att när vi fokuserar på känslor av tacksamhet kan detta ge oss en möjlighet att bättre hantera livets motgångar, hjälpa till att motverka stress, samt göra att vi känner oss mer jordade. Andra studier inom ämnet menar även att en känsla av tacksamhet kan bidra till att vi sover bättre, stressar mindre, och skapar bättre relationer. So count your blessings, darling.
5. Skratta. Vi vet, att skratta känns oftast som det sista du vill göra när stressen knackar på dörren - men samtidigt är att det oerhört är svårt att vara stressad och ångestladdad när du skrattar och är glad. Visste du till exempel att skratt framkallar positiva fysiska förändringar i våra kroppar? Jo, det är nämligen så att skratt kan stimulera ett flertal av våra organ, lindra kroppens naturliga stressreaktion, och minska muskelspänningar. När du skrattar stimulerar du ditt hjärta, dina lungor och dina muskler - vilket leder till en rad hälsofördelar som kan hjälpa dig att tampas med stress. Så nästa gång du känner att du börjar bli stressad, ring en vän som du vet kan få dig att skratta, eller kolla på ett avsnitt av den där favoritserien som alltid får dig på bra humör. Ett skratt förlänger alltså inte bara livet, det stärker även ditt humör och immunförsvar, minskar smärta, och skyddar dig från de skadliga effekterna av stress.
Text Elin Beattie
Bild Cheyenne Gil